Konsten att tackla tomten
Nu är det jul igen, håhå ja. Det känns inte länge sedan som jag hörde den meningen yttras vid varje möte, likt en principfast fras i stil med ”hej” eller ”vi ses”. Ständigt påminner vi varandra om den stundande högtiden, trots att ingen kan ha missat den.
Jag avundas dem som, mitt under decemberhandelns massiva konsumtionshets, lyckats med konsten att glömma bort julen. Jag förstår dem som fått nog och vägrar Kalle och skinka och drar iväg söderut till någon avlägsen ö. Jag ser upp till dem som vägrar julen på hemmaplan; de som beställer en pizza och hyr en film på julafton. Som om det vore vilken trist hemmakväll som helst.
Men man kan ju också vända på saken. Man kan förvandla sig själv till en julfanatiker. Istället för att sucka och titta bort när kassören leende önskar en god jul kan man själv smila ännu bredare, ta i från tårna och käckt skrocka ”Jajamensan, det skall jag ha! Detsamma, din gamle filttoffla! Höhö!”. Samt eventuellt sjunga med i julmusiken som butiken pliktskyldigt spelar på repeat. If you can’t fight them, join them, liksom.
Man kan smäcka i sig tonvis med pepparkaksdeg, baka tiotusen lussekatter, dricka sig stupfull på glögg och kanske till och med bli kristen på köpet. Man kan utmana sina grannar på julpyntartävling som de gör i USA så att ens kvarter syns från månen, eller anlita en tomte att stå i hallen och bjuda besökare på knäck (OBS! Ränkas ej som hushållsnära tjänst, hälsar Maud Olofsson). God jul, GOD JÄVLA JUL FÖR FAN! Man kan skicka julkort till alla man känner väl, och till dem man inte känner så väl. När man ändå håller på kan man skicka julkort till ALLA, och anställa en privat frimärksslickare (vars tunga utmärkt platsar för skatteavdrag, bekräftar Maud).
Eller njae. Man skall välja sina strider, likväl som sina kapituleringar. Den sundaste inställningen till julen går nog bara ut på att hälla upp ett glas julmust och luta sig tillbaka. Fokusera på det trevliga och skit i lutfisken som ändå ingen gillar. Ha lite distans. Hitta en balans. Och ha en riktigt god jul. Med betoning på god.
Det här var deffinitivt den näst trevligaste uppdateringen jag kunde tänka mig att hitta någonstans på nätet idag.
Jul bör firas den tjugosjunde, bara för den goda sakens skull.
Typiskt dig.
Jag jobbar på mitt jättemail.
Vilken alldeles överutomordentligt superjätteroligt grymhärlig abstinensbefriande tanke.
Dina adjektiv överrumplar mig.
Äsch, och jag som hade hoppats på en underrumpling. Smördeg också!
Vad charmiga ni ar. Kanns som om man stor i eran kommentarskonversation, men jag ville bara saga dig att den har texten ar fantastisk.
Notera datum: Kommentarskonversationen är, beklagansvärt nog, på tok för avslutad för att den skall kunna störas.
Du är klok min älskling!/M
Vem är m? Mamma?
